Du frågade mig vad det bästa med dig är.. Jag var inte helt skarp då, du fick inte ett riktigt svar, att jag skriver det här är ett helt annat kapitel. Jag kan helt klart säga nu efter lite bekräftelse till en som står nära hjärtat att jag tror på kärlek vid första ögonkastet.

Det bästa med dig är att du alltid får mig att le, du låtsas aldrig vara någon annan. Sen första gången har du verkligen visat mig hur det känns att bli uppskattad, att någon verkligen är glad att se mig.

Det är inte varje dag

Men sen idag kom jag på mig själv med-- jag vet inte riktigt, man kan inte kalla det känslor men någonting där emellan ironi-känslor och tänkande.

Jag förstår väll att vi kommer ses igen, vi kommer prata även när vi är flera mil ifrån varandra men jag tycker verkligen inte det är samma sak som att ha dig nära. Det var liksom en trygghet att veta att du finns nära mig, att jag kan träffa dig när som helst.

Jag vet redan en sak jag älskar med dig. Men det kan jag inte avslöja än.

Det dröjer inte hellre länge tills du kommer tillbaka till mig, men den tiden kommer säkert gå hur segt som helst bara för att... Den gången jag har tur u mitt liv,, händer inte?!

Vi får se vart jag är påväg nu, och som vi frågade varandra, vad ska jag göra utan dig...

and now you're turning it all around and suddenly you're all i need, the reason why i smile